Europeiska Kommissionen har i ett motiverat yttrande den 13 oktober 2004 (2003/2161 C(2004)3899) skrivit till svenska regeringen och begärt att åtgärder skall vidtagas inom två månader avseende svenska domstolars skötsel i EU frågor.
Bakgrunden är följande: Enligt EG-rättens artikel 234 kan domstolar begära förhandsbesked från EG-domstolen i Luxemburg i frågor där den nationella domstolen anser att det finns oklarhet i hur saken skall tolkas. Detta instrument är till för att skapa en mer enhetlig tolkning av EG-rätten. Alla domar från EG-domstolen, oavsett från vilket land de gäller, har en rättsverkan över hela den Europeiska Unionen. Den sista instansen i den nationella rättsordningen har en särskild skyldighet att begära förhandsbesked. Denna skyldighet åvilar inte de lägre domstolarna utan de kan själva fritt avgöra om de vill begära förhandsbesked.
Europeiska Kommissionen har noterat att det endast har funnits drygt 25 mål från hela Sverige som skickades av svenska domstolar till EG-domstolen under Sveriges dryga första 8 år som medlem av unionen. Det kan noteras att Högsta Domstolen endast har skickat två mål till EG- domstolen, en siffra som inte är högre än vad den nu nedlagda Landskrona Tingsrätt har åstadkommit. Regeringsrätten som är den högsta administrativa domstol i Sverige har lyckats med 10 mål. Europeiska Kommissionen noterar också att under året 2002 skickade endast 1 mål ner till EG-domstolen av vardera Högsta Domstolen och Regeringsrätten.
Vad Europeiska Kommissionen inte tycks ha nämnt i sitt yttrande är den ännu mera besvärande siffran om förhandsavgörande från de högsta svenska specialdomstolarna. Arbetsdomstolen som är den enda domstolen som kan avgöra frågor på arbetsmarknaden, en marknad som också är EG-rättslig marknad, har bara skickat ett mål till EG-domstolen sedan Sverige blev medlem. Arbetsdomstolen har dock lyckats med bedriften att återkalla en begäran om förhandsbesked som en tingsrätt hade ställt till EG-domstolen. Man kan ställas sig frågan om det verkligen kan vara möjligt att juridiken har varit så klar inom området arbetsrätt så att det endast funnits behov en gång på 10 år att ställa en begäran om förhandsbesked till EG-domstolen från den svenska Arbetsdomstolen. Nu senast pågår ytterst många konflikter inom arbetsrätten, särskilt med hänsyn till arbetare som kommer från de nya medlemsländerna i EU. Det kommer att bli spännande att se hur Arbetsdomstolen kommer att hantera dessa frågor och när det första svenska målet kommer till EG-domstolen därifrån.
Utlänningsnämnden är högsta instans för frågor på utlänningsrättens område. Inte heller denna instans hade vid ingången av december 2004 skickat något mål till EG-domstolen sedan Sverige gick med i EU 1995. EG-rätten påverkar utlänningsrätten i ganska stor omfattning, dels vidrörande EU-medborgares rätt till bosättning i Sverige och dels vidrörande medborgare från länder som har ett associationsavtal med Europeiska Unionen. I ett antal fall har bland annat byråns grundare Alexander E. Broch begärt att utlänningsnämnden skulle ställa frågor till EG- domstolen utan att detta skedde. Nämnden ger inga rimliga förklaringar varför man inte ställer frågor till EG-domstolen och hur man ser på de EG-rättsliga anförandena. Enda slutsatsen blir att Utlänningsnämnden aktivt försöker undvika att beakta EG-rätten, vilket tycks stämma överens med Europeiska Kommissionens åsikt som framkommer ur yttrandet till Sveriges regering.
Europeiska Kommissionen kommer att ta ett beslut inom kort om man skall dra Sverige inför EG-domstolen.
