Den 28 november 1950 skrev Sverige under Europakonventionen för mänskliga rättigheter, men det dröjde ända till 1994 för Sverige att skriva in konventionen i den nationella lagstiftningen (se SFS 1994: 1219). Inskrivningen 1994 blev dock så kraftig att Sverige skrev in Europakonventionen i grundlagen och är därmed en av de ledande staterna i Europa i detta förfarande. Danmark t ex har ej gjort detta då en grundlagsändring där är mycket mer komplicerad än i Sverige och många stater i Europa har ännu ej låtit skriva in konventionen i sin lagstiftning.
Europakonventionen är en mycket omfattande konvention som ej går att behandla i sin helhet i vårt korta nyhetsbrev men då och då kan vi ta upp ämnen från konventionen och en av de viktigaste delarna i vårt dagliga arbete är artikel 6 i Europakonventionen som behandlar frågan om vad är en rättvis rättegång. Sverige har dömts för brott mot denna konvention vid flera tillfällen. Man borde antaga att nu när konventionen är en del av både svensk lag och den så starka grundlagen att den verkligen efterlevs. Så är tyvärr ej fallet. För att förstå omfattningen av Europakonventionen räcker det ej med att enbart läsa konventionstexten som nu är svensk lag utan man måste även studera rättsfallen från domstolen i Strasbourg, Frankrike, som har till uppgift att se till att staterna som har undertecknat konventionen efterlever sina skyldigheter.
I advokaternas facktidning Advokaten 6/94 utvecklade advokaten Claes Sjölin begreppet rätten att hålla tyst under rubriken ”Om rätten att hålla tyst”. Sjölin citerar i sin artikel rättsläget efter två grundläggande domar (Funke och Bendenoun ) enligt följande:
- Rätten att hålla tyst kan åberopas av såväl fysiska och juridiska personer.
- Rätten att hålla tyst kan åberopas av misstänkt inte bara efter det att han eller hon har anklagats för brott utan även så snart en undersökning inletts.
- Rätten att hålla tyst är inte inskränkt till förundersökning i brottsmål utan kan åberopas i varje procedur som kan leda fram till att den misstänkte riskerar böter, viten eller andra bestraffningsliknande påföljder.
- Rätten att hålla tyst innefattar en rätt att vägra utlämna handlingar.
- När en misstänkt utövar sin rätt att hålla tyst får myndigheter inte söka tvinga honom att lämna den begärda informationen.
- Den omständigheten att en misstänkt väljer hålla tyst får i sig inte leda till att han presumeras vara skyldig.
- En misstänkt skall upplysas om sin rätt att hålla tyst.
- En misstänkt har rätt att avstå från rätten att hålla tyst.
Exempel på när t ex en person kan bli misstänkt för brott är när personen samtalar med Skattemyndigheten, Tullmyndigheten, Polismyndigheten, Försäkringskassan, Hälsovårdsnämnden, Arbetsskyddsstyrelsen m. fl. När en person vill tillvarataga sina intressen för att försvara sig mot eventuella senare påföljder kan det ske genom att han ber vederbörande myndighet att ställa sina frågor skriftligt i stället för muntligt och då har personen möjlighet att låta skrivelsen bli föremål för intern juridisk prövning före svarandet.
En annan intressant notering som bör göras utifrån regelverket är punkten sju i Sjölins artikel, där det nämns att myndigheten skall upplysa personen om sin rätt att hålla tyst, det sker ej med rutin av alla tjänstemän i de ovanstående myndigheter. När t.ex hälsovårdsmyndigheten ställer frågor till handlare så berättar de ej att svar på frågorna kan på sikt leda till att handlaren t ex kan ställas till svar för brott mot livsmedelslagen som kan medföra fängelsestraff på upp till ett år, alltså ett klart brott mot Europakonventionen och grundlagen.
En annan grupp som kan komma i närheten av att bryta artikel 6 är Polisens och Skattemyndighetens PEK-grupp som har till uppgift att upplysa småföretagare om sina skyldigheter. Det upplystgivande går till på följande sätt att PEK-gruppen inleder med att ställa frågor till småföretagaren. Småföretagaren kan då säga saker som är felaktiga eller rent av brottsliga, vilket sedan kan användas emot honom i en framtida rättegång.
PEK-gruppen bör därför behandlas utifrån grundprincipen att deras information skall lämnas skriftligt till småföretagaren och ej muntligt då olika missförstånd kan uppkomma.
Avslutningsvis bör det nämnas att regeringens ekobrottsutredning (Ds 1997:23) lade ett förslag om införandet av skattekriminal med start 1 januari 1998 där beslut om husrannsakan och förundersökningar skall fattas av en grupp som är direkt underställda Skattemyndigheten. Detta ingrepp ökar ännu mer grunderna för varför personer i ökad utsträckning måste kontrollera att myndigheterna håller sig inom ramen för vad Europakonventionen tillåter.Byrån kan tillhandahålla rådgivning i ovanstående ämne och dessutom innehar vi uppgifter om både författare och advokater som är specialinriktade på Europakonventionen.
