Sedan Sveriges medlemskap i EG/EU har vi fått två nya domstolar som inverkar direkt i den svenska lagstiftningen. Många människor är helt ovetande om detta och en del känner till EG domstolen i Luxemburg senast genom ICA -handlaren Harry Franzén som håller på att slå ut det svenska systembolagets monopol på detaljhandel med alkoholvaror. Däremot känner inte många till att det finns en domstol för mänskliga rättigheter i Strasbourg, Frankrike som kan inverka direkt i vår vardag när det gäller myndigheternas hantering av enskilda ärenden. Här nedan följer en förklaring på vad EG-domstolen i Luxemburg är och vad Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, Frankrike är:
Europadomstolen för mänskliga rättigheter, Strasbourg – Frankrike:
Redan på femtiotalet underskrev Sverige protokollet för mänskliga rättigheter i Europa men först 1994 i samband med medlemskapet i EG/EU skrev Sverige in protokollet om de Europeiska mänskliga rättigheter i Sveriges rikes lag. Sverige gick längre än vissa länder i Europa så som t.ex. Danmark. I Danmark är protokollet inskriven som en vanlig nationell dansk lag, Sverige skrev däremot in protokollet som både vanlig svensk lag (SFS 1994:1219) och som grund lag (RF 2:23). Inskrivandet av protokollet i Sveriges lag gör att man kan försvara sig direkt med protokollet i svenska domstolar och tillskillnad från EG-domstolen kan de svenska domarna här ej begära förhandsbesked från Strasbourg utan måste med egen tolkning döma utifrån den protokollstext och de rättsfall som har dömts i Strasbourg sedan femtiotalet. Den svenska lagen berättar så klart ej om alla rättsfallen sedan femtiotalet så det innebär att den vanlige medborgaren (advokater m.fl.) ej på ett enkelt sätt kan få reda på hur lagen fungerar i olika sammanhang. För att förenkla förståelsen för denna nya lags betydelse presenteras några exempel där det finns problem i Sverige idag:
- poliser, tullare, personal från skattemyndigheter m.fl. måste berätta för den enskilde om hans rätt att ej svara på deras frågor (artikel 6 ”en rättvis rättegång”)
- myndigheter kan ej straffa personer för en gärning kollektiv eller summariskt så som t.ex. skattetillägg, tulltillägg eller annan sanktionsavgift utan en rättegång
- det är en mänsklig rättighet att driva egen näringsverksamhet och därför kan ej personer nekas F-skattebevis på grund av annans familjemedlems problem med staten.
